Mysansdagbok

Helt ofattbart så snabbt tiden går!

Idag är det ett helt år sedan jag gjorde min gastric bypass. 

Jag är så otroligt tacksam för jag fick denna chansen, en ny chans att ta hand om mig själv. 

Jag vet att det fortfarande finns de människorna i min närhet som tycker att det är fusk, onödigt och rent ut sagt korkat att tro att man inte kan klara det själv. Men efter år med jojo bantning, med ett självförtroende som låg på botten och med ett hat mot sig själv som inte är av denna värld så får faktiskt folk tycka och tänka vad de vill. 

Jag gjorde valet, jag står för det och jag har aldrig mått så bra som jag gör nu. 

 

När jag tittar tillbaka på bilder från ett, två, fem år sedan så förstår jag inte hur jag kunde misshandla mig själv på det sättet. Jag mådde så otroligt dåligt men ändå så kunde jag inte hjälpa mig själv, jag kom in i en ond cirkel där maten och soffan faktiskt blev mitt beroende, min hjälp undan det jag inte ville/kunde hantera. 

 

Men för ett år sedan fick jag mesta del av den hjälpen jag behövde. Jag saknar fortfarande hjälpen med det psykiska. Jag kan ibland känna mig riktigt tjock, inte vilja gå ut för jag känner mig äcklig. Men andra dagar kan jag faktiskt till och med känna att jag gått ner för mycket. 
Det är magen som jag inte fått bot på än, det är fortfarande en del som skulle behöva tränas bort och skinnet behöver dra ihop sig men i övrigt så kan jag tycka det är lite för benigt på sina ställen. 

Detta gör att jag vill gå ner mer för jag tycker magen är för stor men samtidigt så vill jag stanna för jag vill inte bli ett benrangel. 

Innest inne hoppas jag att min kropp själv känner av hur den vill ha det. Att kroppen själv bromsar upp helt när det blir för stor viktnedgång.

 

På måndag ska jag på 1 års kontroll och får då se vad de säger. Dietisten lär inte bli glad på mig eftersom hon inte tyckte jag skulle gå ner mer när jag var på halvårskontrollen. Jag har i och för sig inte gått ner jätte mycket sedan dess men har ändå blivit en 5-6 kg till. 

Jag stod ju stilla helt mellan februari och maj. Och då trodde jag att kroppen hade bestämt sig för den vikten men i maj började jag gå ner igen och nu ligger jag på 57-58 kg och trivs bra med den siffran.